Så har brexit påverkat Sverige och svenskars ekonomi

Storbritannien lämnade EU formellt 31 januari 2020 efter folkomröstningen 2016, med övergångsperiodens slut 31 december 2020. För 2026, fem och ett halvt år efter utträdet, finns konkret facit att utvärdera istället för spekulation. Handeln mellan Sverige och Storbritannien har faktiskt ökat: tillväxten har accelererat från 5 procent per år före Brexit till över 13 procent efter, enligt Stockholms Handelskammare. Storbritannien är nu Sveriges fjärde största handelspartner med 480 miljarder kronor i samlad handel 2023. För brittisk ekonomi har effekten varit klart negativ med 6 till 8 procents lägre BNP per capita över tid, medan 55 procent av britterna nu anser att Brexit var ett misstag. Effekten på svenskars lånevillkor har varit minimal eftersom Sverige fortfarande är med i EU.

Vad var Brexit och vad har hänt sedan dess?

Brexit (British Exit) är benämningen på Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen. Folkomröstningen hölls 23 juni 2016 där 51,9 procent röstade för utträde. Den formella utträdesprocessen drog ut på tiden i nästan fyra år innan utträdet genomfördes 31 januari 2020, med en övergångsperiod fram till 31 december 2020. Sedan 1 januari 2021 regleras handeln mellan Storbritannien och EU av handels- och samarbetsavtalet TCA (Trade and Cooperation Agreement).

Vid utträdet förutspådde många dramatiska konsekvenser för både Storbritannien och dess handelspartners. Nu, fem och ett halvt år senare, har spekulationerna ersatts av konkret data. Det är en blandad bild: vissa farhågor har förverkligats medan andra effekter har varit både mindre och annorlunda än väntat. Den enskilt mest överraskande utvecklingen för Sverige är att handeln med Storbritannien faktiskt har växt snabbare efter Brexit än före.

Handeln mellan Sverige och Storbritannien har ökat

Den största förvåningen i Brexit-facit är att handeln mellan Sverige och Storbritannien inte har minskat utan ökat kraftigt. Enligt Stockholms Handelskammares rapport från januari 2025 har den årliga tillväxten i handeln accelererat från cirka 5 procent före Brexit till över 13 procent efter utträdet. Under 2023 uppgick den samlade handeln (varor och tjänster) till 480 miljarder kronor, vilket gör Storbritannien till Sveriges fjärde största handelspartner. Det är en högre nivå än handeln med Finland och Danmark.

Det är värt att notera att utvecklingen kontrasterar mot vad som hänt mellan Storbritannien och övriga EU-länder, där handeln i många fall har minskat. Förklaringen ligger delvis i valutakursen: den svenska kronan har försvagats cirka 10 procent mot pundet de senaste fem åren, vilket gör det billigare för brittiska företag att köpa svenska tjänster och varor. Tjänstehandeln, särskilt inom IT, konsulting och finansiella tjänster, har växt särskilt kraftigt.

För enskilda svenska företag har Brexit dock medfört nya kostnader och administration. Tullavgifter, tullklarering och anpassning till brittiska regelverk har särskilt drabbat mindre exportörer som inte tidigare hanterade utomeuropeisk handel. För livsmedelsbranschen, läkemedelsindustrin och vissa tjänsteleverantörer har övergången varit mer påtaglig. Trots dessa nya friktioner har den övergripande handelsutvecklingen ändå varit positiv.

Snabbfakta om Brexit fem år senare 2026

Brexit-effekter på brittisk ekonomi

För Storbritannien har Brexit visat sig dyrare än den officiella uppskattningen vid utträdet. En studie publicerad i mars 2026 och refererad av Bloomberg och Europaportalen pekar på en BNP-effekt på mellan 6 och 8 procent per capita över det senaste decenniet. Effekterna har ackumulerats gradvis, och en stor del kommer från sänkt produktivitet (3 till 4 procent sedan 2016) samt minskade investeringar och försämrad sysselsättning.

SIEPS (Svenska institutet för europapolitiska studier) bedömer att den negativa effekten gradvis ökar till 5 till 6 procent av BNP år 2035, motsvarande ett fall i inkomst med cirka 2 300 pund eller 30 000 kronor per capita. Hälften förklaras av lägre produktivitetstillväxt och hälften av försämrat bytesförhållande (lägre exportpriser i förhållande till importpriser med EU).

Brittisk opinion har därför svängt: enligt aktuella opinionsundersökningar anser nu 55 procent att Brexit var ett misstag, medan endast 30 procent fortfarande är för. Trots detta är ett återinträde i EU inte politiskt aktuellt på kort sikt. Labour-regeringen vill behålla status quo, Konservativa och Reform UK är uttalade motståndare till återinträde, och endast Liberaldemokraterna förespråkar en mer pro-europeisk linje. Fram till nästa val (senast 2029) väntas inga större förändringar.

Finansmarknaden efter Brexit

Inför Brexit var många oroade för en omfattande skakning i Europas finansiella system. London var länge ett av världens viktigaste finanscentrum, även för svenska aktörer. Fem år senare står det klart att läget har stabiliserats, om än med betydande omfördelningar av finanssektorns lokalisering:

• Bankverksamhet flyttad till EU-länder: Många brittiska banker och finansbolag har öppnat eller utökat kontor i Frankfurt, Paris, Dublin och Amsterdam för att fortsätta verka inom EU. Tiotusentals jobb har omfördelats från London.
• Clearing och derivathandel: EU har byggt upp alternativa system för clearing av euro-denominerade derivat. Amsterdam har ersatt London som Europas största aktiehandelscentrum (mätt i volym).
• Svenska banker har klarat omställningen: Det svenska banksystemet är starkt reglerat och hade redan begränsad direkt exponering mot Storbritannien. Anpassningen har varit smidig.
• London förlorar gradvis position: Som globalt finanscentrum tappar London marknadsandelar till både Amsterdam, Paris och New York, även om staden fortfarande är ett av världens topp 3-finanscentrum.
• Fintech-konkurrens har ökat: Svenska, nederländska och tyska fintech-bolag har dragit nytta av att brittiska konkurrenter förlorat sin automatiska EU-tillgång.

Har Brexit påverkat svenskars lånevillkor?

För svenska konsumenter har effekten på bolån, privatlån och räntor varit i princip obefintlig. Det finns flera anledningar till detta:

• Riksbanken styr räntan: Den svenska styrräntan (1,75 procent för H1 2026) påverkas av inhemsk inflation, global ekonomi och ECB:s penningpolitik, inte direkt av Brexit. Riksbankens räntebana har följt sin egen logik utan Brexit-koppling.
• Utländska banker har liten roll: De flesta lån till svenska hushåll ges av svenska banker (storbanker, nischbanker) eller av låneförmedlare som distribuerar svenska bankprodukter. Förändringar i brittiska bankers EU-tillstånd har minimal påverkan på privatpersoner.
• Konsumentskyddet oförändrat: Sverige är fullvärdig EU-medlem och påverkas fortfarande av EU:s konsumentkreditlag, kreditdirektiv och bankregler. Den nya konsumentkreditlagen baserad på EU-direktiv 2023/2225 träder i kraft 20 november 2026 oavsett Brexit.
• Insättningsgaranti och tillsyn: Statlig insättningsgaranti på 1 150 000 kr per kund och institut (höjt från 1 050 000 kr 1 januari 2026) är oförändrad. Finansinspektionens tillsyn är oförändrad.

Det är alltså fortfarande lika lätt eller svårt att ta ett lån i Sverige som innan Brexit, beroende på din ekonomi och kreditvärdighet. Räntespannet för privatlån (4,50 till 22,00 procent), bolåneräntorna (snitt 2,61 procent rörlig enligt FI februari 2026) och kreditprövningsprocessen är allt sammantaget oförändrade jämfört med ett kontrafaktiskt scenario utan Brexit.

Brexit och valutakurser, pundet starkare mot kronan

En mer indirekt påverkan kan ses i valutakursen. Efter Brexit har det brittiska pundet inledningsvis försvagats, för att sedan stärkas mot både kronan och euron. Den svenska kronan har tappat cirka 10 procent av sitt värde mot pundet under de senaste fem åren, vilket har konkret betydelse för svenskar i följande situationer:

• Lån i utländsk valuta: Ovanligt för privatpersoner i Sverige, men förekommer för vissa större företagslån och investeringar.
• Fonder med UK-exponering: Investerare som har fonder med innehav i brittiska aktier eller obligationer påverkas av pundets utveckling, vilket har varit både upp- och nedåt under perioden.
• Handel från brittiska sajter: Köp från brittiska e-handlare har blivit cirka 10 procent dyrare i kronor räknat, plus eventuella tullavgifter och moms som tillkommer vid import från icke-EU-land.
• Resor till Storbritannien: Vistelse, restaurang och boende i Storbritannien har blivit dyrare i kronor räknat. För korta semesterresor påverkas konsumtionen.
• Svensk export till UK: Svenska exportörer gynnas av starkare pund eftersom deras varor blir relativt sett billigare för brittiska kunder, vilket delvis förklarar den ökade exportvolymen.

För de allra flesta svenskar med traditionella lån i kronor är dock påverkan från valutakursförändringen minimal. Privatekonomin styrs i huvudsak av svenska räntor, svenska löneutveckling och svenska konsumentpriser, inte av pundkursen.

Brexit som möjlighet för svenska fintech

När brittiska företag förlorade sin automatiska tillgång till EU:s finansmarknad öppnades nya dörrar för bolag i andra EU-länder, däribland Sverige. Svenska fintech-bolag inom lån, sparande, kreditprövning och betalningsförmedling har fått ökad uppmärksamhet eftersom de fortfarande kan erbjuda sina tjänster inom hela EU med ett EU-tillstånd.

Konkret har detta lett till att flera svenska fintech-bolag (Klarna, Tink, Trustly, iZettle och nyare AI-baserade aktörer) har utökat sin europeiska närvaro. För svenska låntagare kan effekten på sikt bli mer konkurrens och bättre villkor, även om utvecklingen tagit längre tid än många förutspådde. Konkurrensen från brittiska fintech-bolag (Revolut, Monzo, Starling Bank) har minskat på den svenska marknaden, vilket gett svenska och europeiska aktörer mer utrymme.

För svenska låntagare betyder detta:

• Fler digitala alternativ: Nischbanker och fintech-bolag som Northmill Bank, Saldo Bank, Lendify och liknande har växt och utmanar storbankerna.
• Innovation i kreditprövning: AI-baserade kreditbedömningar utvecklas snabbare med fler svenska aktörer som kan konkurrera om kunder över hela EU.
• Bättre räntor och villkor: Ökad konkurrens pressar marginalerna nedåt, vilket gradvis kommer låntagare till del.
• Pan-europeiska tjänster: Svenska banker kan enklare expandera till andra EU-länder utan brittisk konkurrens, vilket ger stordriftsfördelar.

Vad innebär det här för framtiden?

Även om Brexit i sig inte har förändrat hur vi tar lån i Sverige idag, kan långsiktiga konsekvenser uppstå beroende på hur relationen mellan EU och Storbritannien utvecklas. Några framtidsscenarier att hålla koll på:

• Handelsavtalet TCA omförhandlas: Den nuvarande TCA-överenskommelsen har granskningsklausuler. Vid större förändringar i handelsvillkoren kan svenska företag och konsumenter påverkas via importpriser och inflation.
• EU-UK toppmöten: Toppmötet 19 maj 2025 gav lättnader för livsmedels- och jordbrukshandel mot förlängda fiskerättigheter. Liknande gradvis återintegrering kan fortsätta över tid.
• Brittisk opinion svänger: Med 55 procent som anser Brexit var ett misstag finns långsiktig potential för återinträde eller deltagande i den inre marknaden (en ”Norge-lösning”). Inte aktuellt på kort sikt men kan bli relevant efter nästa val 2029.
• Regelförändringar inom EU: Den nya konsumentkreditlagen baserad på EU-direktiv 2023/2225 träder i kraft i svensk rätt 20 november 2026 och skärper kraven på kreditprövning. Detta är dock oberoende av Brexit.
• Finansiella kriser: En isolerad ekonomisk kris i Storbritannien kan smitta globalt och påverka svenska räntor och bolånekostnader, men sannolikheten har minskat efter att finanssystemen anpassats.

För närvarande pekar mest på att svenska konsumenter kan fortsätta låna ungefär som vanligt oavsett vad som händer på andra sidan Engelska kanalen. Det stora monumentala skifte som många förutspådde 2016 har visat sig vara en gradvis och delvis återställd process snarare än ett tvärt brott.

Snabba svar om Brexit och hur det påverkar Sverige